I söndags bjöd en av kyrkorna i byn in till "Cena in Bianco" det vill säga "vit middag". Det låter lite sådär i dessa tider av rasism och segregering men har ingenting med hudfärg att göra, tack och lov. Alla uppmuntrades att klä sig i vitt och så satte vi oss vid vitt dukat bord utanför kyrkan. Mycket peppade på att få äta middag i en italiensk gränd under stjärnorna. Någon på Instagram skrev att det var ovanligt fint dukat för att vara i Italien och jag måste säga att det nästan alltid är såhär, OM det är fester som är lite "mer", typ bröllop. Dukningen är då som vilket Pinterest-bröllop som helst, däremot - är det "mindre fina" fester eller bara en helt vanlig middag så bryr man sig sällan om dukning. Det är liksom inte viktigt, fokus är alltid på maten och gemenskapen - dukningen är sekundär. Men på denna middag hade man gjort sig till lite och... ...skrivit otroligt vackra placeringskort. Menyn! Varenda rätt var otroligt god precis som... ...vinet! La Polenza är ett vin från Cinque Terre, men här har man satt på egna etiketter med en bild av Santa Croce-kyrkan. Alltså sånt mys <3 Att det är levande ljus är inte vanligt i Italien, ofta hör det bara begravning till så som svensk blir man överlycklig när man ser det - en svensk älskar sitt stearinljus, det gör vi! Ju mer solen sjönk bakom hustaken desto mysigare blev det. Färgerna poppar liksom lite extra i skymningen. Då kom också talen, sången och skratten steg mot himlen. Tacksam för sådana här kvällar <3
