Ingen rast - ingen ro. Ja, jag vet att jag sagt och skrivit att tanken med att åka till Italien på mammaledigheten var att verkligen - VERKLIGEN - kunna vara helt ledig. Eller ja, så ledig man kan vara som egenföretagande. Och efter att ha släppt Vattnet Går så kändes det som att, puh, NU kan jag bara chilla, mysa med Rocco och testa på det där mammalivet som man hört så mycket om. Men, jag tror inte riktigt jag är skapt för ett chillat liv, hjärnan bubblar över av saker jag vill göra på det professionella planet och jag kan inte riktigt njuta av att "inte göra någonting" om jag inte gör något av den lediga tiden - ah, jag vet det låter helknäppt men får nog bara inse att sån är jag. Det är klart att jag också tycker det är härligt att koppla av med en bok - men då snackar vi semester, ligga ner i en solstol och inte ha några måsten. Föräldraledig är ju egentligen det sämsta ordet någonsin eftersom du ju är långt ifrån ledig - du jobbar ju hela tiden med ditt barn och då är det som om min hjärna liksom är i work mode så det är bara att köra på. Därför sitter jag nu och försöker göra klart min andra bok, den skönlitterära debuten Jag hatar att jag älskar dig. Det är svårt som fanken men roligt och har vi tur så hinner jag färdigt så att den kan släppas någon gång under nästa år - det är en oerhört lång process det här med att skriva bok alltså! I min enfald trodde jag att det var mycket lättare att skriva bok än såhär, haha, har enorm respekt för alla författare där ute som fixar det här dag in och dag ut! Det ingår så mycket självkritik alltså! I alla fall för mig. Men, som sagt, om allt går som det ska så kommer det en bok förr eller senare - tills dess kan man alltid kolla in den här! (Obs: när jag skriver "den lediga tiden" och "inte göra någonting" så menar jag när Rocco sover eller när han är med sina nonnies och jag har en liten stund för mig själv)