Vi går tillbaka till förra veckan för att gå igenom en helt vanlig dag i livet igen! Mys att se tillbaka sådär ibland och inse att man faktiskt har rätt trevliga dagar nästan hela tiden!? Simone väckte oss andra i familjen sedvanligt klockan 07 och jag upptäckte att Rocco sovit nonstop med en arm runt sin nya teddybjörn vid namn "Teddy" hela natten. Inget av våra barn har varit särskilt intresserade av mjukisdjur eller snuttisar men plötsligt flyttade Teddy in och Rocco sover med hen och bär med sig i lilla ryggan till föris. Det är helt enkelt tooo cute to handle. (Teddy var en present från fina Teddykompaniet som gör så otroligt bra grejer) Efter att barnen åkt till skola och förskola ringde det plötsligt på dörren och utanför stod de här tokarna. Jag blev så glad att jag fick tårar i ögonen för om det är något man inte är bortskämd med these days så är det överraskningar IRL! Herregud, så trevligt!! Några minuter fick vi tillsammans på trappan innan de skulle iväg till nästa. Blev så himla upprymd, underbart! Efter det fotade jag plagg till Ninas Nuggets - nya saker läggs upp där hela tiden, missa inte det. Sen fick jag lägga mer tid än jag ville på att prata med Postnord och sitta i kö till olika kundtjänster - ett paket som jag skickat hade först kommit bort för att plötsligt dyka upp i Lomma - det skulle till Sollentuna men ändå... snark. Nu är det eventuellt på väg till rätt person tack vare snälla människor på företaget ovan som fick ett oväntat paket från mig! Efter lite skrivarjobb hemma hämtade jag barnen och sen drog jag och Essie iväg på fotbollsträning. Allt var frid och fröjd tills jag upptäcker att det dels är kallare ute än jag trodde (tänkte sommar tydligen) så jag frös som en idiot och dels hade jag lyckats packa ner en Essie-sko och en mamma-sko i väskan. Så Essie fick träna fotboll i sina höstkängor. Perfekt. Men det gick det också. Ett sms från kompis med den här bilden piggade upp den nu infrusna torsdagskvällen. Sen kom vi hem till Simo och Rocco som hade gjort en riktigt kulinarisk rätt: frusna potatisbullar i ugn. Ändå gott. På kvällen blev det inte många knop. Vi hamnade alla i soffan framför tv och skärmar och sen var det inte mer med den här dagen! Kan du få ångest över att vardagskvällarna bara försvinner? Jag kan känna det - sällan jag är pigg nog att göra något alls efter att barnen somnat. Eller ens efter maten. Vore så kul om man vore en såndär förälder som gick ut med barnen och spelade basket efter maten? Är det någon som gör det? Eller är alla bara lika trötta som vi?