Essie, Essie älskade unge! Att du blir sju idag är så svårt att ta in. För alla föräldrar (gissar jag) kommer det lite som en chock att du faktiskt växer, blir större, blir klokare, kan mer, förstår mer, ser mer, lär dig mer. Från den där tiden i början då du hela tiden ville vara på mamma och pappa till nu när du allt oftare vill leka med kompisar efter skolan. Jag vill inte att det ska vara så, jag vill att du alltid ska vara på mig. Och jag får ont i magen av att tänka på att jag aldrig någonsin igen kommer få gosa med bebis-versionen av dig. Men. Det är så spännande och ärofyllt att få följa din väg. När du fyllde ett år hade vi stort kalas. Jag tror vi var över fyrtio personer i vår lägenhet i Stadshagen. Vi ville fira dig som du aldrig blivit firad innan, och det var ju förstås inte så svårt att göra, du hade bara levt ett år men det var överväldigande att se att du redan efter ett år hade så stor och fin familj runt om dig. Du var och har alltid varit en glad jäkel, det är först på senare tid som lite ilska kommit in i bilden. Som litet barn var du ständigt ett stort leende och otroligt easy going. Vi fick ofta höra att du var så social och välkomnande. När du fyllde två år fyllde vi lägenheten igen med kusiner, mor och farföräldrar och vänner. Du hade på dig en klänning som vi köpt till dig i Venedig, den har din kompis Evy fått ärva nu. Du hade bett om att få Bamse på din tårta och eftersom vi ännu inte lärt oss hur mycket tårta som går åt så åt vi Bamsetårta i en hel vecka efteråt. Du har alltid varit med överallt. Från stökiga restauranger till mammas fashionweek-jobb. Du har hängt på höften under styrelsemöten och gått med på demonstrationer för en bättre miljö och #FörSara. Alltid med, aldrig i vägen. När du fyllde tre år hände det lite för mycket. För dagen innan ditt kalas kom helvetet till Drottninggatan i Stockholm och feststämningen var därmed väldigt svår att känna. Men, vi var ett mindre gäng som samlades och det kändes viktigare än födelsedagen i sig denna gång, att vara tillsammans. Det här året började du intresserad dig väldigt för klänningar och på ditt kalas bytte du om två gånger och min favoritklänning genom alla tider åkte på. Så fin! I alla fall, det var stört omöjligt att få på dig något annat än vackra klänningar. Byxor var icke av intresse. När lillebror kom växte du en halvmeter. Du blev stor på en sekund. Men samtidigt liten. Det har ibland varit jobbigt att vara där i mittfållan mellan litet barn och en storasyster. Som fyraåring var det ibland känslomässigt svårt att hänga med i svängarna. Men nu som sexåring verkar du ha kommit in i rollen som storasyster på riktigt. Du delar allt med Rocco, hjälper honom när han behöver, finns där för honom och precis som jag själv fick vara som lillasyster så får han alltid vara med. Det är så fint att se er två tillsammans. Ovärderligt och det är i dessa stunder som jag på djupet känner att vi ändå gjort något rätt som föräldrar. Vi firade din femårsdag på en solig balkong i ett nytt hus och även om du ibland saknar ditt gamla ställe så har du nu hittat nya vänner. Till och med flera bästisar. Du längtar efter att få tappa en tand, du är grym på att åka skidor, du pratar svenska, italienska och engelska utan problem och du har ett sånt där år där det mesta går på räls. Och vi föräldrar tänker lite att det är väl inte så krångligt att vara förälder heller? Men sen blev du sex. Och blev en liten tonåring. Och plötsligt låter du oss veta att vi är dumma, orättvisa och tjatiga. Du är nämligen stor nog att fatta allt. Enligt dig. Du himlar med ögonen när vi försöker förklara varför vi ibland säger som vi säger eller gör som vi gör. För du har ju hört allting innan och vet hur tråkiga mamma och pappa är när de tjatar. Du vet att du har rätt eftersom du levt så länge nu. Du har hittat ord som "som om jag bryr mig eller". Och jag försöker hålla mig för skratt när du säger det eftersom jag känner igen både orden och känslan så väl. Allting går i cirklar, det är bara årtalet som förändras. Du har också blivit stor i massor av andra härliga saker - plötsligt vill du vara med när mamma ska plantera tomater, plötsligt gillar du broccolisoppa, plötsligt vill du kolla på Bäst i Test med han David, plötligt kan du alla låtar som spelas på radio, plötsligt dukar du bordet och skriver placeringslappar. Plötsligt är du sju år och idag ska vi fira dig som aldrig förr du stora, underbara, glada, roliga, kloka, finurliga - ja bara helt fantastiska - Essie Anna Wera Campioni. Nu pumpar vi ballonger och stökar till det så mycket vi kan. GRATTIS ESSIE SJU ÅR!
