Klockan är 23:10 och lekparken sjuder av liv. Det här är ungarnas tid och leken vill aldrig sluta. Som svensk kan det kännas konstigt att dra till lekparken efter maten när klockan närmar sig halv tio (vi äter tidigast klockan 20 härnere) men efter att ha vant mig så älskar jag den här stunden på dagen. Inte bara för att man får röra på sig lite, så att säga trampa ner maten i benen. Utan också för att barnen inte instinktivt hamnar i "kan jag få kolla på iPad?"-läge utan faktiskt röjer järnet med sina små kroppar innan man ska gå och lägga sig. Forskning har ju dessutom visat på att man sover bättre då. Och som de sover sen. Så fort huvudet dunsar i kudden så sover de hela natten igenom och vaknar först framåt 10 på morgonen därpå. För oss vuxna är det också en social stund då man härnere oftast låter barnen sköta leken själva så sitter föräldrar och morföräldrar runt lekplatsen och pratar om livet. Även om jag och Simone är lite udda fåglar i det att vi gärna deltar i leken rätt ofta så brukar även vi hänga med kompisarna och snacka loss en timma eller två. Det är också fint att barnen leker över åldrarna här. De äldre barnen tar ansvar över de små och alla får vara med. Igår var det dessutom så varmt att barnen fick ta av sig kläderna som svettades igenom när de sprang runt, runt, åkte rullskridskor, kickbikes, hoppade hage, åkte ruschkana och kurragömma i höghastighetsform tills vi vuxna började gäspa och menade att det nog fick räcka. Till barnens stora missnöje. Jag minns hur vi lekte i trädgården tills midnatt när jag själv var barn - vi körde bollen i burken i timtal och nu när vi har hus märker jag att kidsen börjat leka mer och mer med grannbarnen även efter middagen på sommarkvällarna och jag hoppas det kommer fortsätta även när vi kommer hem nästa vecka!
