Jag hämtar barnen på förskolan. Förskolan har haft pumpafest och de har lekt och dansat så mycket att de blivit trötta små vrak. Obetänksamt nog tar jag med dem till BEA för att handla mat för kvällen. Fler än jag har tänkt samma tanke och i trängseln mellan shoppingvagnarna och Essies tjat om godis får jag psykbryt och skriker till Essie att sluta tjata. Fredagsmyset har med andra ord börjat tidigt. Vi enas om mat för kvällen. Pasta med tomatsås och vi är vänner igen. Som vanligt får jag för mig att handla alldeles för mycket och samtidigt som jag lastar barnvagnen full så har Essie tröttnat på sin kickbike och jag får därmed även bära på den hela vägen hem. Det blåser vind ända från Antarktis och Rocco gnäller både över kylan och en rinnande näsa. Väl hemma beundrar jag vårt vackra vardagsrum där jag sitter på golvet i hallen med barnens alla kläder omkring mig. Vi håller på att renovera två rum så allt innehåll från dessa rum inklusive barnens lekrum fyller vardagsrummet till bredden. Det är en magisk känsla när det fastnar något under foten varje gång jag går in där. Är det en ostbit, är det lego? Ingen vet. Spännande. Maken lagar maten medan jag läser bok för Rocco. Vi äter sen pasta allihop tillsammans. Det är dagens mysigaste tid och varar i ungefär 10 minuter. Sen ställer sig Rocco upp i stolen och hoppar upp och ner tills vi ger med oss och släpper ner honom på golvet och Essie tycker då att det är orättvist att hon måste sitta kvar, så hon säger tack för maten och lägger sig på soffan med en iPad. Maken springer sen och tar hand om Rocco som hittat något annat att stoppa i munnen medan jag sitter kvar och fantiserar om en middag där vi talar om livet i timmar. En annan dag. Essie somnar lätt efter en saga medan det blir en härligt svettig timma med Rocco som först somnar men sen vaknar till och vill leka istället. Perfekt. När han väl somnat är det dags för vuxenmys. Det vill säga att somna framför Making a Murderer. På lördagen åker maken och Essie till badhuset och är borta en stund vilket lämnar utrymme för mig att gå igenom barnens alla leksaker och skapa "skänka, slänga, sälja"-högar. Något som är omöjligt att göra när Essie är hemma. "MEN DEN KAN DU JU INTE SLÄNGA HELLER" säger hon till gummigiraffen som är trasig och som hon inte ens tittat åt på 3 år men för all del DEN måste vi ju behålla. Mammaplanen funkade och jag hann få undan en hel del saker som aldrig kommer saknas. Efter lunch åker vi in till stan. Vi möter upp kompisar på Kulturhusets Rum för Barn. Efter att ha köat i en timma och bråkat med kvinnan som agerar "pointer" värre en en vakt på Spy Bar får barnen äntligen komma in men efter 10 minuters lek inser de att de är hungriga och vi går upp en våning för att fika istället. På kvällen går jag på födelsedagsfest på Nobis, äter gott och försöker ignorera det faktum att jag inte sovit mer än 4 timmar per natt i fyra veckor nu. Det går rätt bra och plötsligt finner jag mig dansandes på en soffa inne på Fou. Klockan två inser jag dock att det bara är tre timmar tills Rocco kommer vakna och det vore nice att få in en timma i sängen så jag tar en Taxi Sthlm på företagskonto och åker hem. Jag inser att jag nog druckit några glas vin extra eftersom jag lägger ut väldigt många selfies på instastories på vägen hem. På söndagen bestämmer Essie sig för att hon inte vill gå på dansskolan längre och det blir därmed hemmahäng. Vi går istället ut en stund och Essie testar sin cykel som hon inte vågat använda på ett tag. Det går över förväntan. Efter en fantastisk lunch bestående av ICAs färdiga pannkakor ger jag mig på att försöka laga vår sprillans nya skrivare från HP som inte har funkat en dag i sitt korta liv. Det går inte och med hjälp av gårdagens vin och Roccos tjat om att läsa böcker så får jag en enorm svettattack och svär åt skrivaren så mycket att jag sen får förklara för Essie att mamma absolut inte är arg på henne utan lite rimligt förbannad på en svart plastlåda. Jag spenderar sen 5 minuter med att kolla på Instagram och avundas alla andras perfekta helger. På eftermiddagen tar vi bilen och åker till Äppelviken för Halloween-mys med bästa vännerna. Rocco är Nemo och Essie är Belle medan jag är någon slags enhörning och Simone en amerikans fotbollsspelare. Dvs en football-tischa och två streck över kinderna. Mycket avancerat. Vi har en riktigt härlig eftermiddag med god soppa och trevligt snack och jag inser att jag i alla fall fått säga minst två meningar felfritt utan att bli störd. En bra afton alltså. På väg hem får Essie en hostattack och vi inser att det kommer hostas hela natten även denna natt. Rocco är speedad efter Halloweenfirande och springer runt i sovrummet tills han stupar någon gång runt halv elva. Tio minuter senare sover även vi. Det här inlägget blev av någon anledning inte intagen av the Perfect Guide men skam den som ger sig.
