Förlåt men måste bara visa upp denna donna. Ni som är föräldrar vet hur stolt man kan bli av sina barn - alltså nästintill larvigt stolta, sådär så att man typ vill skrika till alla man ser. "Hallå kolla på mitt BAAAAAARN, det är så SMAAAAArt, sÖÖÖÖÖtttt och dUUUUktiiiiiigt". Ja typ så kändes det när Essie tog sina första stapplande pjäxsteg, önskar så att jag hade filmat det, hon såg FÖR söt och rolig ut när hon försökte klura ut hur man går med ett par skidpjäxor - det är ju liksom inte helt lätt för oss vuxna ens, tänk då för någon som lärde sig gå för mindre än ett år sen. Och sen känslan i brösten när man plogat nerför barnbacken med Essie och hon ropar "MERA!". Jag säger ju det - en framtida Anja Pärson har vi här då! No pressure. En annan rolig tanke. Ni vet innan man blir förälder så tänker man (läs jag) "jag ska i alla fall inte ha något rosa till min dotter/blått till min son". Klipp till två år senare - rosa chocken!! Hur blev det såhär? (OBS: jag älskar rosa, inget fel på denna färg alls, det är bara trist att det ska vara så könsbundet)
