NU är jag nöjd! Tre alpresor på en säsong - japp, det kan jag vänja mig vid! Hohoho så härligt - önskar att man hade den budgeten så en kunde fortsätta lyxa såhär varje år. Men det är ju något enklare att göra det när en bara har några timmars bilväg till Dolomiterna. Den här gången åkte vi med ett lass vänner till Andalo - ett ganska litet system nära Trentino. Perfekt ställe för barnfamiljen och nybörjaren med fokus på blå och röda backar. Fem familjer allt som allt bodde på samma hotell och åkte ihop - ni kan ju gissa om barnen älskade det? Vi också såklart men extra mycket för barnen som kunde åka ihop, babbla, hjälpa varandra och sen fortsätta leken även utanför backen. Det var helt enkelt otroligt. Det var första gången sedan jag var 12 som jag är på en sån resa där alla bor på samma ställe, äter frukost, lunch och middag tillsammans och sen spelar kort ihop tills ingen orkar längre och sen upp igen dagen efter och göra samma sak igen. När jag var 12 åkte vi på en bussresa till Österrike med ett gäng familjer från Älmhult och Virestad och den resan har levt kvar i mitt minne som en av de roligaste jag varit med om så är väldigt tacksam över att kunna reprisera känslan för våra barn. Och även att få uppleva känslan själv igen. Så fint, varmt, skrattigt, bullrigt och roligt. Bus och lek i snön både för stora och... ...små <3 Snön var inte på topp denna vecka - det var alldeles för varmt - här är jag på toppen och ni ser gräset sticka fram. Snön var okej att åka på högst upp men så fort man närmade sig dalen var det som att åka i tung slushy. Det är bara att be för att det är ett "dåligt" år och att det inte enbart är klimatförändringarna som gör att snön inte kan stanna kvar... En av de finaste sakerna med dagarna i Andalo var de här två gullrumporna. Roccos och hans bästis Stefano. Båda åkte sådär bredbent plogande som bara barn kan, de pratade med varandra nonstop, peppade varandra, skrattade och kramades. En gång hörde jag Rocco säga "Vänd dig om Stefano, titta på den röda backen, du åkte nerför den själv, du klarade det!". Ja, det kom en tår där i mammahjärtat. <3
