Jag har ju lovat att berätta lite mer om A day of Hysteria som jag var med på häromveckan! Det var en dag anordnad av tjejerna bakom Facebook-gruppen Heja Livet - någon som är medlem som också läser bloggen? I alla fall så skulle dagen handla om allt det där som vi är så dåliga på att prata om - eller snarare, som samhällets normer inte vill att vi ska vara bra på att prata öppet om. Nämligen kvinnokroppen, mens, PMS och annat som anses "jobbigt, äckligt, pinsamt" eller valfri negativ kommentar. För varför ska allt med kvinnokroppen som inte är "supersexigt, hett, porrigt, vackert, sött, fint" vara lika med äckligt och pinsamt!? Idiotiskt. Men tack och lov börjar vi bli bättre på att stå upp för våra egna kroppar och deras behov och det verkar som att den yngre generationen har släppt det där med pinsamhet när det gäller tex mens. Tack och lov säger jag bara och BRA jobbat kvinnogenerationen över dem som vågat ifrågasätta normerna. Okej men varför var just jag där då? Jo, jag fick äran att moderera ett samtal mellan Mia Fernando, Maddy Hedman och Emma Karling där temat var "Don't you worry Child" och handlade om förlossningsrädslor, bäckenbottenskador och knipövningar. Jag tycker det är så otroligt roligt att moderera och/eller delta i såna här samtal - jag hoppas på att få göra mer såna här saker framöver. Vad kom vi fram till då? Jo, att de flesta förstagångsföderskor är oroliga och rädda inför förlossningen, många är otroligt rädda för att spricka. Vad ska man göra åt saken då? Ja, viss oro kanske man alltid får ha med sig, det är ju ändå något otroligt stort man ska vara med om som är svårt att 100% förbereda sig inför. Men - det behövs en kontinuerlig kontakt med förlossningsvården och en tro och förlitan på att man ska få plats på förlossningen när det väl är dags, att man ska få ha en barnmorska i rummet och att man ska bli lyssnad på. Det är egentligen inga stora krav vi födande kvinnor har - så kom igen nu politiker, lyssna på oss och gör en förändring! En liten kram och tack efter avslutat arbete. Så kul dag, tack Heja Livet för att jag fick vara en del av den!
