Igår lämnade vi ett solkysst, enkelt, pastasmakande Monterosso och landade i, tja, det här. Snacka om en reality check. Men det är spännande också. För nu har vi liksom kommit förbi det där stadiet där man är förbannad, lite besviken och sur över hur det blev och nu ser vi bara till att fixa skiten och det känns renande och kul. Just nu är hela trädgården uppgrävd och även ett halvt golv inomhus där själva vattenrören går in - också en extra present som vi inte var beredda på innan. Alla extra kostnader är ju för mysiga, eller hur!? Tacksamt har vi ändå fått höra att detta varit en av de smidigare dräneringar som bolaget gjort så det känns ju toppen på något konstigt sätt - som om man blir lite stolt över huset och oss själva som husägare. Som man man haft ett kvartssamtal om huset och man trots oro kan känna sig lite rak i ryggen. Det som känns tråkigast är att vi aldrig riktigt får veta vad som gömts i rabatterna och hur trädgården skulle te sig nu när våren kommer. Vilka lökar fanns där? Vilka blommor skulle komma upp? Det enda som grävts upp var en gammal fotboll. Fint det också på något sätt. Men - det ska bli roligt att ändå försöka utforma trädgården som vi vill nu, nu kan vi ju kanske lite enklare tänka nytt. Jag tänker mig lite av en blomsteräng runt hela pergolan och denna sträcka nedan. Massor av ängsblommor och den typ av blommor som gör att fjärilar, bin, humlor och andra nyttodjur mår bra - dra vårt strå till biets (och vår) överlevnad tänker jag. Ska fördjupa mig mer i detta och återge min plan längre fram. Det sitter säkert någon med bättre kunskap än mig och läser detta nu!? Kommentera gärna och tipsa. Vore guld! I alla fall. Back to reality - check på den!
