Alltså det går SÅ långsamt framåt hemma. Det är som om luften gått ur oss och vi ser inte längre vad det är som behöver fixas. Samma kartonger som står ouppackade för fyra veckor sedan står fortfarande och väntar på att någon ska ta hand om dem. Jag vet inte ens vad det är i dem längre, tydligen inget vi behöver för att leva våra liv i alla fall. Det är konstigt det där, vad man glömmer bort saker så fort en inte ser dem? Just av den anledningen, att vi liksom avstannat lite i vårt göra-det-fint-hemma-fix, så blev jag så himla orimligt glad och nöjd över den här lilla pallen som jag fyndade i en liten second hand-butik i Gamla Enskede. Det som gjorde mig än mer nöjd över köpet var att jag just samma morgon sagt till min mamma att "jag funderar på om jag kunde hitta en lägre piedestal eller liksom, någon box eller nått där den där gröna växten kommer upp lite men ändå inte för mycket". Klipp till några timmar senare när jag går in i den gulliga butikerna som de gulliga och vänliga tanterna driver och bara "TADAAAA". Där stod den. Det kändes som att jag kastat ut frågan i universum och universum eller ett par vänliga damer svarade. Visst är den helt perfekt?