Jag nämnde ju tidigare i bloggen att man här i Cinque Terre är livrädda för regn och det är något en kan skoja lite om för det är ju lite generellt så här i Italien att man inte direkt lever för "det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder"-mottot som vi svenskar får inpräntat sedan födseln, mycket såklart eftersom det sällan är "dåligt" väder härnere. Använder mig att ""-tecken för att Sverige har ju heller sällan dåligt väder, vi har olika väder, men sällan dåligt. Tänker att vi kanske kan ändra narrativet kring väder? Regn är ju liksom inte dåligt, inte snö heller. Allt väder har sin funktion. Men när det blir för mycket av något - ja, då kan vi snacka dåligt. Extremhetta, tyfoner, stormar. Osv. Så, den 25 oktober 2011 kom katastrofen till Cinque Terre. Efter enorma mängder regn på väldigt kort tid brast fördämningarna uppe på bergen runtomkring Monterosso och Vernazza (som var de två byar som råkade mest illa ut) och vattnet forsade ner i otrolig fart och drog med sig bilar, båtar och människor på sin väg. Här är en video som visar kraften i vattnet som forsar fram. Flodvågen var över två meter hög och vattnet var fullt av lera, bråte och delar av huset som blev totalförstörda. 13 personer miste sina liv i den här katastrofen. Bilderna jag har lånat finns att se på den här sajten och där finns också fler bilder från 2011 och hur det ser ut nu när man återuppbyggt byarna. Så det är inte konstigt att man informerar om "coda gialla" så fort det duggregnar. Byarna och invånarna är ärrade och man tar såklart regnvarning på allvar. Även jag som ibland kan skratta lite åt att skolor håller stängda när det regnar lite kan såklart oroa mig - hur vet jag att berget håller nästa gång? Hur mycket vatten krävs för att det ska tippa över? Kan det ske igen? Här kan ni ser hur mycket förstörelse som drog förbi - alla husens nedervåningar totalförstördes och många har sina butiker just här så det var många personers levebröd och livsverk som förstördes. Här är en bild från samma vinkel några år senare då man byggt upp allt igen. Tack och lov blomstrar det här igen men ärren försvinner aldrig.
