Jag tänkte jag skulle berätta hur en helt vanlig dag ter sig här nere i Italien. Vi är ju oftast här så länge att allt blir liksom lite vardag och alla dagar är i stort sett varandra lika. Det börjar med att barnen väcker oss på morgonen, på senaste tack och lov sällan före kl 08 (fortsätt gärna med det). Efter frukost följer de med nonno ut på byn. Jag är faktiskt mäkta imponerad över att denna 40-talist till man som aldrig lyft ett finger hemma tidigare vad gäller hem och familj nu jonglerar två barnbarn med stort engagemang. Detta ger både mig och Simone lite tid för att kunna fokusera på jobbet (vi har alltså sällan semester när vi är här men kan kombinera det hela väldigt bra). Innan lunch tar jag och Simone på badkläderna och drar ner för att möta upp barnen för bad. Då får vi också se vad Essie fått för present denna dag. Det spelar nämligen ingen roll hur många Barbie-dockor, slimeburkar eller såpbubblemaskiner hon redan har - man kan alltid kasta bort mer pengar och plast på barnen här nere. Det spelar heller ingen roll hur många gånger vi säger ifrån. Motiveringen är alltid "ja, ja men hon ska ju snart åka härifrån".... *djupandas* Efter lunch blir det lite paus hemma då det oftast är lite för hett för barnen att vara ute och leka eller ligga på stranden. Solen är som starkast då som ni vet... Rocco sover och för Essie blir det en hel del tv ska erkännas. Det blir också väldigt mycket "mamma kan du klia". Stackarn är nämligen HELT sönderbiten av italienska myggor. Både hon, Rocco och jag har fått en massa bett medan italienarna i familjen inte fått ett enda. Hmmmm? När klockan blivit ungefär tre brukar jag och Essie gå till stranden. Essie älskar havet och vattnet, simmar redan riktigt bra och dyker helt orädd ner och hämtar stenar på bottnen. Superhärligt att se. Vid fyra-tiden kommer hennes vänner ner till stranden efter att ha slutat förskolan. Det badas nonstop och man känner igen sig själv som liten när de hackar tänder men säger att de inte fryser. Lite mellis brukar få upp dem ur havet för att torka och få upp värmen lite. Och favoritmellismålet är förstås... ..gelato - japp, det blir cirka en om dagen. Vet inte om det klassas som äkta mellis. Men här får det ändå räknas som en del av kostcirkeln. Efter fem-tiden kommer också Simone och Rocco ner till stranden. Då har han sovit en stund och Simone slutat jobba. Det tog Rocco några veckor att komma över det faktum att det är rätt kallt i vattnet men när han väl doppat sig - så är det en ständig rörelse mot vattnet - ja, ni ser i hans blick att han vet att om han inte är riktigt jäkla snabb så kommer vi hinna upp och stoppa honom innan han når vattenbrynet. Samtal med storasyster! Efter beachen blir det allt som oftast en apperitivo - eller, ja inte varje dag förstås men några gånger i veckan. Oftast stannar det där och man går hem, duschar och äter middag med familjen eller så går vi vidare för middag. Just denna kväll blev det både appero och middag med Gina. När solen gått ner och man stånkat sig uppför alla stentrapporna upp till hemmet brukar det bli någon timma jobb innan jag öppnar boken ytterligare en stund innan det är dags att sova. Barnen sussar sedan länge. Som ni märker - zero stress - mycket pasta och gelato - skönt liv.
