Hå hå, så var juldagarna över för den här gången och jag är så...mätt. Hjelp, vad vi ätit. Alltså det gör man ju hemma i Sverige också men här är det nog en liten dimension till på det hela. Eller i alla fall så äter man fler gånger än vi gör i vår familj. Mer om det i kommande inlägg! Såhär såg julen ut i vår familj! På själva julafton firar man inte så mycket här men man umgås och hälsar på varandra. Vi åt lunch hos vänner med jordens gulligaste tvillingar som Essie och Rocco gjorde sitt bästa att underhålla. Efter det gick vi vidare till nästa kompis-familj för ett glas bubbel och lite salami/bröd/testa på allt som lagats inför helgerna (läs mätt på mätt). Och därpå bjöds det in till julaftons middag med Simones faster med familj. På kvällen är det brukligt att "de yngre" som jag och Simone fortfarande tror att vi tillhör går ut för partaj i byn. Men denna jul är inte direkt som alla andra så jag stannade hemma med barnen (mest pga trött och mätt) och läste bok istället och Simone rapporterade att knappt var någon ute. Covid har absolut förändrat beteenden här. När Juldagen grydde vaknade Essie tidigt och väckte hela familjen eftersom Tomten kommit på besök mitt i natten och lagt klappar under granen. Båda barnen fick några klappar som kommer hålla länge: böcker, lego och kläder. Och några som inte håller alls, dvs leksaker som kanske lovar mer på förpackningen än inuti... Sen gjorde vi oss fina för jullunchen som servades hos Simos faster Steffi med familj, yes samma som var hos oss kvällen före. Vi går runt hos varandra helt enkelt. Hela julhelgen har det regnat och regnat och regnat. Och regnat.. vilket gör skillnaden mellan oss nordbor och sydbor än mer tydliga. Här går man absolut inte ut om det regnar, våra vänner våndades "hur ska vi nu dela ut julkorten som jag skrivit för hand till alla? Det går ju inte?" Eller "nej, ikväll kan vi inte gå ut med barnen, det är alldeles för kallt" när det var regnuppehåll och cirka 13 grader varmt. Haha. Jaja. Väl framme hos faster åt vi och åt i omgångar. Däremellan lekte vi charader efter ett spel som Essie fått av tomten - det gjorde succé i alla åldrar. Speciellt hos farbror Sandra som helst inte ville gå av "scenen" alls. När vi hade ätit i cirka fem timmar gick vi hemåt igen och sen fick magen en kort paus som vi ägnade åt en annan super-julklapp - legot till filmen Encanto (som Essie nu har sett cirka 16 gånger). Sen kom Simones bror och hans familj och då var det dags att äta igen - det var bara att utmana magfysikens lagar och kämpa på! Men det gör man gärna när det är hemlagad pasta som utmanar en! Efter den sista middagen var jag i total koma och kunde knappt få fram ett ord mer än tack å gonatt.
