Obs nej jag klagar inte mer undrar - huuuur ska en stackers svenska finna julstämning i en liten by där solen skiner och värmer så pass att en kan hänga tvätt ute den 6 december (som det var igår)? Det är banne mig helt otroligt!Jag har precis upptäckt att detta är det som givit mig mest glädje de här senaste fem månaderna i Italien - att kunna hänga tvätt utomhus året runt. Hahah, det är ju både sorgligt och underbart samtidigt. Sorgligt därför att tvätt är det som givit mig mest glädje, haha och underbart därför att känslan att kunna gå UT med tvättkorgen och hänga, känna solen i ansiktet och inse att plaggen blir torra mitt i julens månad det är liksom helt overkligt! Lyckorus skapas. Och på något sätt gör det mig extra glad, att en så banal sak kan ge så mycket? Efter tvätthäng stod jag i solen och drog några djupa andetag och påminde mig själv om tacksamhetsövningarna som jag VERKLIGEN glömt bort och skrotat under den evighetslånga sjukdomscykel vi hamnade i. Det här var en dag då jag insåg att nu är jag/vi redo att komma tillbaka till livet igen. Underbar känsla! Men det där med julstämning då? Haha, ja den är verkligen ingenstans! Det är en ganska flummig känsla att veta att det snart är jul utan att överhuvudtaget känna eller ens se att det snart är jul. Vi försöker kolla lite julfilmer och finna stämningen där men det går liksom inte när inget luktar glögg, saffran eller gran. Jaja, det blir ju såklart en jul ändå och som sagt - inget klag - men det är intressant hur påverkad man är av sin omgivning för att nå en viss känsla! Jag har alltid trott att dofter inte varit så viktigt för mig. Ni vet när man läser magasin så snackas det alltid om dofter och hur viktigt det är och jag har aldrig fattat grejen. Förrän nu, med julen kommer så otroligt mycket dofter! Längtan är stor efter mammas och pappas kök i juletid! Ni som varit/firat jul utomlands - vad har ni saknat mest då?
