Havet. Vissa dagar tänker jag att jag aldrig någonsin vill bo där jag inte kan se havet varje dag. Det är så lugnande och befriande. Och vet ni, jag har fått sova lite bättre de senaste nätterna. Först hade jag en dålig natt men så tog Simone Rocco så fort han vaknade vid sju vilket gjorde att jag fick sovmorgon till nästan elva - så innerligt skönt. Jag kände mig som en ny människa och sen tog Simone Rocco följande natt, alltså natten mot måndagen. Det gjorde också att jag liksom kunnat tanka upp sömnen igen - dock är det ju SÅ otroligt konstigt med kroppen - för hur ända in i bängen trött man är så kunde jag ändå inte sova när jag fick chansen!? Jag tror det är för att kroppen saknar Rocco när han inte är där - kan det vara så? Jag låg där och försökte fokusera på Essies andetag - hur de var så stilla och lugna och att jag borde kunna somna in till dem, jag var ju trött! Sen läste jag en stund. Men det hjälpte inte. Förr eller senare hade jag i alla fall somnat för jag vaknade av att jag hörde Rocco skrika i andra rummet. Men då hade det ändå inte känts som att jag hade sovit någonting trots att klockan sa annorlunda och jag hade en knäpp dröm färskt i minnet. Så höll det på hela natten. På morgonen kom jag ihåg tre megakonstiga drömmar vilket betyder att jag ju måste ha sovit trots att jag tyckt att jag varit vaken hela natten. Knäppt va? Men - tack och lov - jag känner mig piggare. Inatt är det min tur med Rocco igen, håll tummarna. Puss på er! Ps. just det - det här inlägget skulle handla om vackra Italien haha - äsch, ni ser på bilderna hur fint det är. Basta. Vill du veta mer om området klickar du här!
