Våren är här! Hoppas ni känner det hemma också! Solen skiner, nästan alla restauranger, butiker och hotell har öppnat igen och det kommer nya turister varje dag. Härlig känsla i byn just nu. Den här helgen var det också den årliga ultra löptävlingen Sciacchetrail i Cinque Terre. I detta otroliga landskap springer tävlingsdeltagarna antingen 47km eller 100km - japp, så galna/imponerande är de! Målgången var hemma hos oss i Monterosso så här hängde vi nästan hela dagen och applåderade dessa atleter när de kom i mål. Det som förvirrade mig mest var att absolut ingen av dem såg det minsta trött ut? Han som vann sprang 100km på ca 12 timmar och kom i mål och tog intervjuer som om inget hade hänt. Knappt att han var anfådd. Helt sjukt. Själv får man då ont i knäet efter att ha sprunigt 200 meter och ont i foten efter 500 meter, andfåddheten kommer väl också där någongång. Ja, herregud, det är imponerande. Särskilt att vilja springa i mer än 13 timmar i bergen - på natten. Jag kan förstå viljan att utmana sin kropp och träna hårt inför något men jag hade aldrig gett mig in i det här. För första gången hade Monterosso sitt eget kvinnliga hemmahopp i Clelia som sprang 47km och även hon kom i mål helt oberörd. Byn tog emot med blommor och barn som gjort teckningar. (och ja några med en cigg och öl också, hallå vi är ju i Italien) På kvällen firade vi svärmor som fyllde år genom att äta Spaghetti alle vongole hos favoriten Oscar. Det var, precis som vanligt, smaskens. På söndagen tog Simone barnen till Genua för att gå på akvariet och kolla på Sampdoria - jag valde att stanna hemma. Jag kände att jag behövde en dag att inte göra något alls på. Så istället städade jag lägenheten, strök massa kläder, rensade garderoben, tvättade och ja just det - städade ur kylskåpet. Det var knappt jag hann att "inte göra något alls" innan alla kom hem igen. Men jo, jag tittade också på några avsnitt av Love is Blind (samtidigt som jag strök och spelade Candy Crush) - det är ju ändå för roligt hur de har valt att musiklägga hela serien. Kan inte minnas att det varit såhär "på näsan" förut men det är verkligen låttexter (gjorda med AI antar jag?) som verkligen skriver ut exakt vad de vill att vi ska tycka och känna. Alltså överdrivet mycket. Det är stor humor, men också lite irriterande. Idag måndag vaknade vi till en otrolig soluppgång och jag hoppas att alla får en fin start på veckan. Den här veckan ska jag åka upp till Stockholm så bloggandet kanske blir lite lidande men ska försöka få till det. <3
