För någon vecka sedan var det årliga turneringen Torneo di Noce här i Monterosso al Mare. Ända seden medeltidens dagar har man spelat/lekt den här nötleken!Turneringen pågår i två dagar, första kvällen är det barn mellan 1-13 som spelar och dagen därpå är det 14 och uppåt som tävlar. Det är en väldigt jämn tävling och vare sig styrka eller ålder spelar egentligen så stor roll. I år vann tex en 3åring barnens turnering så vem som helst kan vinna. När man anmäler sig får man en tygpåse med valnötter i. Nu är det smart att man "preppar" sin huvudnöt. Kanske man man "fila" den lite mot asfalten så den blir så jämn och rund som möjligt? Alla får varsitt startnummer som man skriver på kast-nöten. Traditionellt sett var detta spel endast för kvinnor. Oklart varför men det ansågs väl vara en bra "sport" för kvinnofolket helt enkelt. Numera spelar alla. Spelplanen är preppad. Två nötter för varje deltagare i den runda som spelas. Såhär går spelet till:Valnötterna placeras i rader om två för varje spelare. Startordningen bestäms av en karakteristisk räkning (typ ole dole doff). Sedan man sin kast-nöt, kallad "botto", från en förutbestämd linje som inte får korsas, i ett försök att träffa så många som möjligt. De valnötter som berörs och den intilliggande i samma rad tillhör spelaren som kastade dem. På så vis samlar man flera nötter. Efter varje kast måste botton-nöten stanna kvar på samma plats där den stannade för att avgöra vem som kastar först i nästa omgång. Spelaren längst bort från de återstående valnötterna börjar.När en eller flera spelares botton ligger kvar bredvid valnötterna i spel utan att ha rört någon av valnötterna på spelplanen kallas det 'IN GUBA': i detta fall har spelarna inte rätt till ett returkast utan får vänta tills spelet är färdigt.Om det fortfarande finns valnötter i spel i slutet av de två kastomgångarna delas de lika mellan de spelare som fortfarande är 'IN GUBA'. Och det är här det blir lite lurigt, för då kan de spelare som faktiskt inte ens träffat en endaste valnöt ändå få poäng och faktiskt vinna. I slutet av de tre rundorna räknar domaren poängen (ibland väldigt godtyckligt) som varje spelare har tjänat och fastställer därmed grupprankingen där de fyra bästa går vidare till semifinal och sen final. Om det låter rörigt ovan, frukta inte, det är rörigt och inte ens Monterossinisarna är helt hundra på reglerna. Domaren i speakerbåset däremot, är väldigt enväldig och har stenkoll. I alla fall enligt egen utsago. Viktigast är hur som helst att den här tävlingen engagerar hela byn och alla turister runtomkring och gör att gammal som ung ses och umgås tillsammans. Bara det är en vinst nog! Chili tyckte det var lite tråkigt att inte få springa efter nötterna. Men söt är han i alla fall! Så Torneo di Noce (eller nötturneringen) - är det något du kan tänka dig anordna hemma?
