Sååå, på söndagen fick jag och Simone 24-timmar-ledigt-från-barn-och-ansvar och satte oss i bilen och åkte till Lucca. En superfin liten stad i Toskana som delvis ligger inom en ringmur. En klassisk gammal stad där alla tak har rött tegel och husen enorma dörrar. Vi åkte hit för att käka lite lunch och spankulera - ett ord som är väldigt underskattat, eller hur!? Eftersom vi också hade bokat ett hotell på landsbygden utanför Lucca ville vi egentligen dit så fort vi bara kunde, lägga oss i en solstol och läsa en bok i tystnad. Men det kändes också fel att bara skippa stan helt när vi ändå kört hela vägen dit så därför blev det en kort spankulation (egen böjning) i stada. Till min stora glädje var det också marknad/loppisdag denna söndag vilket gjorde det än roligare att spankulera runt bland alla stånden som sålde allt från italienska designermöbler till andra världskriget-objekt. Vi köpte dock inget. Kyrkor finns det gott om i staden precis som överallt i detta land, den ena vackrare och pråligare än den andra. Hos många kyrkor får man numera betala en liten avgift för att kunna gå in i, till mycket irritation hos min käre italienare som svär över Vatikanen så ofta han får tillfälle. Efter två timmar av spankulerande, god mat och ett litet skoskav var vi återigen på väg men med en känsla av att vi vill komma tillbaka. Lucca en väldigt mysig stad och får leva lite fredat från den allra galnaste turistinvasionen som ofta sker i de närliggande Sienna, Pisa och Florence. Så, om du är sugen på en något lugnare stadsvandring - Lucca is the way to go!
