Jag tänkte jag skulle uppdatera lite kring klimakteriet och hur det går nu! Allt som finns att läsa om detta här i bloggen hittar du här - jag har fått så himla fin respons från er läsare och följare kring det här ämnet och det är så otroligt tydligt att klimakteriet så länge varit något skamfyllt, något vi inte ska prata om och framför allt något som typ ingen vet något om!? Sjukt nog. Med tanke på att alla kvinnor i hela världen en dag ska gå igenom det.Så, det ger mig anledning att fortsätta lyfta ämnet, att skriva om det, att försöka vara en vän till dig som känt dig ensam i det här. Så fortsätt ställa frågor - ingen fråga är för "personlig" - I can take it! Lovar!Så. Nu har jag gått cirka två månader eller cykler med min behandling och trots fast jag här skrev att jag hittills inte märkt någon skillnad så är det inte längre sant. Jag mår tusen gånger bättre! Det är faktiskt otroligt. Det är som att rullgardinen åkt upp och som om livet kom åter. Och det är först nu jag förstått hur trist jag mått tidigare. Och först nu kan jag också ana hur det är för dem som varit deprimerade men som fått hjälp med antidepressiva - jag gissar att känslan och funktionen är väldigt lika. Det som tidigare varit grått känns nu kul och färgglatt. Det som tidigare varit "när är klockan så mycket att vi kan gå och lägga oss" är nu "vad ska vi hitta på ikväll" och jag känner till och med pirr i magen för kul saker och inte bara en trist likgiltighet. Otroligt.Två mindre kul sidoeffekter av det hela är ju att jag också känner viss bitterhet över dessa år av att inte må lika bra som jag gör nu. Sån waste liksom? Men det är väl en process jag får ta mig igenom bara. Och - mensen är tillbaka. Det är ingen stor grej för min del då jag har en fullt acceptabel sådan men jag hade liksom vant mig vid att slippa det varje månad - det var ändå rätt skönt! Nu har jag återigen fått en cykel via behandlingen som gör att jag känner av både PMS och mens. Typiskt.Men - i slutändan så värt med tanke på hur mycket roligare livet blev plötsligt. Obs, jag kan såklart ha stressiga, kassa, trista dagar också - det är inget happy pill jag fått som gör att jag är i total extas hela tiden. Men i jämförelse med tidigare så känns allt som en enda lättnad i Technicolor just nu! Underbart!Och - återigen - tänk vad hormonerna gör med vårt mående? Hur kan vi inte veta mer om detta!?!?
