Igår blev jag uppringd av Expressen för att diskutera klimakteriet och att berätta om min resa i ämnet och det påminde mig om att det ju var ett bra tag sedan jag skrev något om klimakteriet och uppdaterade kring hur jag mår just nu! Så det är helt enkelt läge för badadadadaaaa...Klimakterienytt! Jag har ju tidigare skrivit om mitt mående och hur det gått med behandling och annat och jag måste säga att mitt mående är mer stabilt idag även om jag såklart ha dippar som alla andra. Men - det som slog mig när jag talade med reportern från Expressen var att det ju sen sist jag skrev om ämnet både hänt nya saker och nya lärdomar har införskaffats så idag börjar vi med en ny sak, nämligen: ny medicin. Japp. Jag har emot min vilja tvingats byta medicin - från sprayet Lenzetto som jag tyckte funkade fint för mig till plåstret Estradot. Varför då? Jo, för att medicinen är restnoterad - som SÅ många andra mediciner just nu. Här kan man läsa mer om detta. Detta är ju ett kaos i sig och även om just min medicin inte handlar om liv eller död så går det ju ingen nöd för mig just i detta men det skapar ändå en förändring i min kropp som jag inte själv hade bestämt. Jag tänker också på alla dem som verkligen behöver sin medicin, som epileptiker, diabetiker osv - vilken panik man måste känna nu? I alla fall så har jag för en vecka sedan börjat med Estradot och än så länge känns det bra. Det är praktiskt med plåstren och faktiskt mycket skönare att slippa ta medicin varje morgon. Jag har också insett att livet här i Italien blev lite krångligare med sprayen eftersom man helst inte ska bada 3 timmar efter att man tagit sprayen - det gjorde att jag hela sommar-säsongen skippade att ta sprayen på morgonen och istället sprayade någon gång på förmiddagen och ibland ännu senare pga glömde bort vilket i sin tur gjorde att det hela inte blev en bra rutin. Med plåstren så sitter det där och sen byter man två gånger i veckan - inte krångligt och de dagar man inte behöver byta kan man bara leva glatt typ. Eftersom jag bara använt dem en vecka så har jag inte märkt någon skillnad i mående än men jag har påmint min man om att vara extra observant kring om jag upplevs annorlunda eller om jag börjar klaga på tex huvudvärk eller annat.Man blir ju dock LIVRÄDD när man läser bipacksedeln på medicinen då den här typen av medicin innebär risk för så mycket skit. Ännu jobbigare känns det när man läser att alla studier kring sidoeffekter som bröstcancer, livmodercancer osv osv är gjorda på kvinnor 50+. Så det blir ju bara ett gissande då hur vi under 50 kan reagera på dessa mediciner?Det här är en sak av allt inom kvinnohälsa som gör mig så förbannad - alla kvinnor i hela världen går igenom klimakteriet. Det innebär att vi har en enorm grupp som det enkelt kan forskas på. Ändå finns inte den här information. Som vad jag längtar efter ett tidevarv där kvinnliga forskare kan få sina projekt backade av omvärlden. Shit vad saker skulle förändras. Det var allt från Klimakterienytt för denna gång - vi hörs snart igen!ps: här kan man läsa alla mina inlägg om Klimakteriet
