Jag är för tråkig, jag är för mycket, jag är för ful, jag är för fet, jag är för smal, jag är för feg, jag är för dumdristig, jag är för lat, jag är för stressad, jag har gropar i låren, jag har för små lår, jag har för fettigt hår, jag har för torrt hår, jag har för lite pengar, jag lägger pengarna på skit, jag RÄCKER inte till! Någon som känner igen sig? Jag gör det. I åtminstone en tredjedel. Ibland har man såna dagar då man bara känner sig helt jävla otillräcklig eller misslyckad. Ibland har man ett helt år. Kanske ett helt liv. När man känner sig sämre än alla andra. Att man är misslyckad. Allt man ser är andra människor som lever sina liv YOLO-style, de verkar så lyckliga, så lyckade, så snygga. Det är så ledsamt att vi håller på såhär. Främst är det vi kvinnor som är så himla bra på att hacka ner på oss själva, som sätter oss själva längst bak. Jag vet, jag har själv varit oerhört bra på att gnälla på mig själv. Jag gör det fortfarande men jag upplever att allt fler av mina vänner är bättre på att påpeka det för mig. "Nämen Nina nu är du nog lite väl orättvis mot dig själv" kan man få höra ibland. Och det är SÅ bra. Vi måste vi bli bättre på att påminna oss själva om att sluta förstöra för oss själva. Och det här är en såndär grej som vi dels kan hjälpa varandra med, men kanske viktigast, vi måste göra det själva. Du måste själv börja vara snäll mot dig själv. Men jag tänkte hjälpa dig en bit på traven. Här är 7 saker att tänka på när du känner dig otillräcklig (och misslyckad, ful, fet och allmänt sämst). Du är fucking awesome! Jag kan säga det utan att känna dig. Du ÄR det. Och vet du varför? För att du försöker! För att du försöker bli en bättre människa, ett steg i taget, varje dag. Du bryr dig tillräckligt mycket för att försöka. Bara det är en bragd i sig. Glöm inte bort att klappa dig själv på ryggen för det hårda jobb du gör varje dag. Du gör vad du kan och det är viktigast av allt! Planera inte för långt fram Vi har alltid fått lära oss att vi måste ha en plan. "Var ser du dig själv om 5 år?". Ni har hört det förut. Jag har alltid tänkt "Hur i h-e ska jag veta det?" och aldrig haft något bra svar på frågan. Vissa har det. De vet som 5-åringar att de ska bli jurister och så blir de det. Men vissa av oss får ångest och stress av att allt måste mappas ut så långt i förväg. Skit i det. Försök att öva dig på att inte ha varenda månad planerad. Du kan ändå inte styra livet till 100%. Testa att ta 24 timmar åt taget och använd de 24 timmarna att komma en liten bit närmare dina mål. Utan stress och utan att känna dig misslyckad. Det kommer alltid en ny dag att börja om. Sluta jämföra! Jämföra. Om jag skulle få stryka ett ord ur vårt alfabet skulle det vara: jämföra. Fan vad det ställer till det för oss att jämföra hela tiden. Och det är ju dessutom HELT meningslöst. Vi är alla olika, vi har alla olika förutsättningar, vi lever olika liv, vi VILL dessutom leva olika liv, vi har inte samma mål. Först och främst: bara för att någon annan verkar ha ett bättre mer framgångsrikt och lyckligt liv betyder inte det att det är sant. Du vet aldrig hela storyn. För det andra: vem bryr dig!? Varför ska du jämföra dina prestationer med någon annans. Det gör inte dina framgångar mindre värda om någon annan också når framgång. Det enda jämföra leder till är avundsjuka och att du mår sämre. Dessutom finns risken att du försöker kopiera någon annans liv. Fokusera på dig själv, gratulera andra som når framgång och hylla dig själv för dina egna. Kom ihåg: there is a special place in hell for women who do not help other women" citat Madeleine Albright. Sluta jämföra! Trägen vinner Ibland hatar man ju bara folk med talang. De swoschar förbi, behöver inte anstränga sig och visst är de alltid lite extra snygga dessutom!? Det finns en gammal klyscha som säger "hard work beats talent if talent doesn’t work hard" och det stämmer ju! Bli inte cynisk och bitter på talang, det är ändå hårt arbete som håller i längden. Såvida du inte satsar på att bli fotbollsproffs, då är det bra att ha lite av båda. Andas och ställ dig de här frågorna När allt känns som jävligast och du tycker att ditt liv är ett enda misslyckande. Ta ett djupt andetag och ställ dig de här frågorna: - har jag en säng att sova på? - har jag mat att äta? - har jag kläder på kroppen? - har jag familj och vänner som jag älskar och som älskar mig? Ibland, ja faktiskt ganska ofta, är det värt att påminna sig själv om att man kanske lever ett ganska bra liv ändå. Du räcker! Tyvärr är det så att det inte alltid bara är vi själva som anser att vi inte är tillräckligt bra. Alldeles för många världen över får varje dag höra hur dåliga, fula, hemska de är, både från folk de inte känner (kanske någon otrevlig på bussen) och från folk de faktiskt känner, kanske din kille, dina föräldrar, dina klasskamrater. Men, de ljuger. Du räcker. Du är grym. Du är fantastisk. Du är vacker. Du är smart! Du är framför allt verkligen alldeles tillräcklig!! Och kom ihåg: alla älskar en underdog. Så länge du tror på dig själv, jobbar hårt, har en positiv livssyn och tålamod så kommer du kunna nå dina drömmar tusen gånger om. Lovar! Säg förlåt till dig yngre jag Vi har alla bagage i våra liv som gör att vi kanske inte känner oss helt och fullt lyckade. Dessutom får man ofta höra att det som har varit, har varit, låt oss gå vidare. Men det ÄR sjukt viktigt att bli kompis med sin bakgrund för att lyckas omfamna framtiden som den bör omfamnas. Du kommer aldrig bli fullt nöjd med dig själv om du hela tiden har negativa tankar bakom dig. "Prata" med ditt yngre jag och enas med den du är idag, så kommer resan mot ditt drömjag bli så mycket enklare. Läs gärna också: 6 steg till ett lyckligt liv 6 sätt att minska stressen
