Bästa stunden på dagen är, just nu, tiden mellan första åttondelsfinalen och den andra - det är en timmes paus i fotbollen, solen håller på att gömma sig bakom grantopparna. Jag är nybadad och har tagit på mig någon konstig mix av mjuka kläder som finns i byrålådorna här på landet - vem bryr sig liksom? Jordgubbarna är nyplockade bredvid mig, Rocco är naken i mitt knä, fötterna barfota men koftan värmer skönt över axlarna. Boken är spännande och lugnet är sådär påtagligt som det bara kan vara en sommarkväll i juni när man vet att det finns en hel sommar full av likadana kvällar kvar att ta av. Lycka, lugn, ro, livet. (ps exakt här där jag satt stolen för kvällen klämde jag ut det sista av solen - en får ju flytta runt efter hur träden skymmer på kvällen helt enkelt, haha. Det kanske inte ser så romantiskt ut mitt i grusgången men återigen - vem bryr sig?)
