Mina sommarjobb : Ok, vänner då har vi gått igenom grundskola, gymnasie och högskola - det är dags att fokusera på vilka sommarjobb en gått igenom i livet! När jag nu i efterhand tänker på sommarjobb så känner jag, faktiskt, en varm och mysig känsla i kroppen. Då kanske jag inte alltid kände så men i efterhand så var ju sommarjobb ett sätt att prova på vuxenlivet - att tjäna egna pengar, att ta sig till och från en uppgift, att utföra ett jobb som andra räknade med att man fixade. Snacka om stor sak? Så, om man bortser från att jag och min bror fick 5 öre vedträet som vi bar från vedboden till huset (asså det blev en riktigt schysst lön om man jobbade på bra - vi värmde liksom upp vårt hus med vedpanna, katschiiiiing!) så var mitt första riktiga sommarjobb ett RIKTIGT lyxigt sådant. Jag fick jobb via kommunens olika sommaruppdrag och medan flera av mina vänner fick städa gator och rensa ogräs ur parker så fick jag jobb på Carl von Linnés födelsehem. Det vill säga ett otroligt sommardröm till ställe. Där gjorde jag allt från att jobba i cafét, till att sitta i entrén och sälja saker i gåvoshopen. Jag menar, sämre jobb kan man ha. Där och då tyckte jag nog att det var rätt segt ibland, det var kanske inte alltid rusning dit om en säger så, så det var en del dötid - men då fick jag å andra sidan chansen att läsa gåvoshopens alla böcker som fanns om Calle själv och hans växtlära. Visste ni att jag och von Linné är födda på samma datum? Jajamen. En annan grej som var lite jobbig var att jag ju var tvungen att ta mig till jobbet. 14 år gammal hade jag en skruttig moppe som aldrig funkade och 14 kilometer enkel väg till jobbet. Jag cyklade oftast vilket ju var bra träning men inte kul och mot slutet av sommaren fick jag låna Tesans tjusiga moppe - en otrolig lycka. Mitt andra sommarjobb skötte jag i hemmet - en vänfamilj till familjen hade startat eget företag som gjorde sittdynor och armstöd till rullstolar (eller om de byggde hela rullstolar? minns inte exakt nu) och de behövde outsourca en del av byggandet pga de hade sjukt mycket beställningar. Så vi byggde en egen liten verkstad i min storebrors gamla pojkrum (han hade vi det här laget flyttat till Växjö för att spela fotboll med Öster IF) och där jobbade jag på. Jag borrade, skruvade, klippte tyg och fäste skumdynor på löpande band. Jag var min egen lilla industri. Det var lite likt de där vedträna i början av livet en lärdom att ju hårdare och snabbare jag jobbade - desto mer tjänade jag. Dessutom kunde jag samtidigt lyssna på P3 på radion och skratta högt åt alla roliga programledare där. Jag gjorde nog det jobbet i minst två somrar om jag inte minns fel och sen började jag på Posten! Min mamma jobbade där då och fixade in mig på jullov och sommarlov. Det sorterades brev så det stod härliga till kan jag lova. Faktiskt ett roligare jobb än det låter - det var första gången jag jobbade på en arbetsplats med kollegor och kul snack och även om jobbet i sig kanske inte alltid var svinkul så gjorde kollega-känslan det väldigt värt mödan. Det kändes också som ett jobb på riktigt eftersom man fick posten-kläder och liksom en uniform att bära. Mot slutet av gymnasiet (eller var det komvux?) fick jag jobb på IKEA - som exakt alla andra som gick i min skola i stort sett. Bor man i Älmhults kommun så kommer man förr eller senare hamna på IKEA en liten eller en lång stund. Jag var en ovanlig fågel i klassen då INGEN av mina föräldrar jobbade på möbeljätten, konstiga människa. Typ. Nejdå, jag överdriver lite men känslan var/är verkligen att alla i Älmhult jobbar på IKEA. Hur som, jag började i bollhavet - jajamen. Här fick man torka upp spyor och kiss bland bollarna, trösta gråtande barn och ropa efter föräldrar som "glömde" bort att barnen bara fick stanna en timma. Här lärde jag mig vad söndagsångest innebar (trots att jag bara jobbade helger här) - fy fanken vad jag inte ville gå till jobbet. Gah. Hatade det. Att börja i bollhavet var en klassiker på IKEA. Man började där, sen fortsatte man till någon annan avdelningen - det var en del av inskolningen. Jag fortsatte till kassorna. Det var liiite roligt men ändå nej, fy fan, det var inte heller kul. En gång kom Ingvar Kamprad himself och pratade med mig - han frågade hur dagen varit och om jag tyckte att det fanns något han borde veta. Jag tog inte tillfället i akt att säga att det var svintråkigt i kassan utan kände mig en gnutta starstrucked om en ska vara ärlig. När skolan var slut fortsatte jag trots allt att jobba på IKEA - men mer om det i nästa inlägg då vi ska prata JOBB! Nu fortsätter vi med sommarjobben. När jag väl började plugga i Kalmar så fick jag ju sommarlov igen efter några års paus och första lovet återvände jag till Posten. Denna gång för att köra lantbrevbäring. Jag hade några år tidigare snuddat på chansen att köra lantbrevbäringen men flunkade på teoriprovet på körskolan så jag fick inte mitt körkort i tid. Där och då kändes det som hela livet rämnat, fy fanken vad jag kände mig dum och kass. Men nu fick jag alltså chansen igen. Och hallå, detta var ändå ett jäkla bra jobb. Tänk att få köra bil hela dagarna, lyssna på musik och då och då få bli bjuden på fika av glada pensionärer som vill ha sällskap. Ja, så var det i alla fall förr - pre Postnord-tiden. Några saker drog ner på betyget av detta sommarjobb. Man började tidigt på morgonen, var det 07? Å andra sidan var jag ofta färdigjobbad runt 14-tiden vilket ju inte är helt fel en solig sommar. Men det allra värsta då? Jo, jag blev åksjuk i bilen. Haha. Trots att jag själv körde så blev jag så sjukt illamående på alla slingriga skogsvägar att jag flera gånger fick stanna bilen och kräkas i skogen. Jag tror det hela var en kombination av lite för fort körande från min sida och en otrolig doft av trycksvärta i bilen. Så både heaven and hell på det sommarjobbet kan man säga. (Äsch så trist det är ändå att man har så få eller inga bilder från de här jobben. Man tog liksom inte selfies på den tiden!? Synd och skönt samtidigt!) Nästa sommarjobb blev det första där jag fick prova på mitt framtida yrke. Jag fick ett sommarvick på Östra Småland, en lokaltidning i Kalmar Län och jag fick först en månad bevaka ditten och datten inne i Kalmar och sen fick jag blir lokalredaktör i Nybro vilket kändes helt sjukt. Ska jag vara HELT ansvarig för både text, bild och redigering av två hela sidor varje dag!? WHAT! Är ni helt galna? Det var de ju faktiskt - men jag fixade det, såklart, för det gör man ju för det mesta om man lägger manken till. Jag bevakade allt från kommunhuset till slåtterängsgillen - en äkta lokaljournalist helt enkelt. Och ärligt, ett förbaskat viktigt yrke. Heder åt ALLA som jobbar på lokalmedia!! Sista sommaren i plugget och mitt allra sista sommarjobb (antar jag!? vem vet vad som händer i livet) blev Radio P4 Kalmar - jag blev lokalreporter på samma redaktion som min kompis Cilla som jag därmed både bodde och jobbade med - ett gnetigt gammalt par kände vi oss som - det var underbara tider. Här fick jag framför allt testa på livet som live-reporter. Så med en väska som sändare på ryggen besökte jag frodiga trädgårdar, åkte på kollo och annat mysigt mitt i sommarvärmen - tristare jobb kan man ju ha alltså! Men det var också på de här två sista sommarjobben som jag började inse att media och journalistik må vara rätt bana men det var nog inte nyheter som jag var ämnad för. Och det är väl just därför sommarjobb är så sjukt viktiga att ha och att testa på olika. Så man får en känsla av vad det är en verkligen vill göra när det är dags för det stora klivet ut i världen. Och det ska vi prata om nästa vecka. Kan inte du berätta om dina sommarjobb!? Något du minns extra väl? Något du hatade eller älskade? Vore så kul att höra dina minnen!
