Förra veckan var en rätt pissig sådan. Jag var sjuk, Essie var sjuk, Simone och Rocco snörvliga. Alla var trötta, vresiga. Det var för mycket iPads, för lite frisk luft, för lite kontakt med nära och kära. Det var för mycket scroll på mobilen. För mycket kontakt med en värld som känns allt mer mörk, rasistisk, omoralisk och osolidarisk. Jag kände mig oerhört ledsen, nere och helt utan positiv känsla för framtiden. Och sådana dagar har man ju ibland - det är inte konstigt. Jag insåg att jag måste acceptera att det är så ibland, att det är okej att lägga sig i sängen och känna att man inte har något att bidra med. Det gäller att bara inte stanna där. Just nu brinner det överallt och jag vill hjälpa till och påverka till det bättre - men hur och var? Hur ska jag veta vilken fight jag ska ta, jag kan inte ta alla? Det skapas en otrolig förlamningskänsla i en när det liksom är för mycket skit som pågår samtidigt. Och jag vet inte hur jag ska göra för att inse att jag faktiskt bidrar med en hel del även fast det känns som jag inte gör ett skit. Det är svårt. Men dagen efter jag mådde som sämst försökte jag rycka upp mig, tog med mig Essie och gick på en kort promenad. Det blåste och havet stormade. Att stå och stirra ner i ett stormande hav lugnade mitt inre oväntat fort. Jag vet ju att naturen är läkande men jag blev ändå otroligt förvånad över att det gick så fort. Jag tror inte jag stor där ovanför vågorna i mer än två minuter men jag kände en omedelbar känsla av ro. Att ha min dotter bredvid gjorde såklart också sitt till. Nära relationer är allt. Vad vill jag säga med det här då. Jo. När jag mådde skit frågade jag också er på insta hur ni mådde och svaret var både överraskande och ledsamt: Bara 2% mådde riktigt fantastiskt, sen var det lika många som mådde ok/hade en bra dag men hela 47% var ledsna, nedslagna, mådde skit precis som jag! Det var överraskande för av någon jäkla dum anledning så inbillar man ju sig alltid att alla andra är lyckliga när man själv mår dåligt? Varför är det så knasigt? Så att se att vi var fler gjorde ju faktiskt att jag kände mig lite lugnare i mina känslor - så tack för det. Men - tänk att det ska vara så få förunnat att må fantastiskt i dessa dagar? Fyra tips för välmåendetSå jag tänker att vi kanske kan hjälpas åt att påminna varandra om några enkla saker man kan göra för att må lite bättre i vardagen, nämligen: - ge minst 3 personer en kram- ring en vän/familjemedlem- gå ut i naturen, det krävs ingen lång stund- testa en andningsövning (finns på YouTube eller appar)SÅ väldigt enkla saker man kan göra för att påverka måendet. Fyll gärna på genom att kommentera så kan jag uppdatera framåt!
