Jag vet att det är skitjobbigt. Jag vet att det är enklare att vända bort blicken. Jag vet, för jag gjorde det flera gånger innan jag till slut tvingade mig själv att titta på bilderna och kolla på klippen från Aleppo idag. Ännu ett sjukhus bombat, den här gången ett barnsjukhus. Barnen ni ser på bilden har tagits ur sina kuvöser för att dessa kuvöser bombades av fega jävla stridsflygplan. Jag tvingade mig själv titta för vi måste ta in det här nu, vi måste, fast det är jobbigt, inse vad det är som sker i Syrien och på många andra platser på jorden. Jag grät så snoret rann medans en liten pojke gråter och frågar om han ska dö nu? Jag grät och grät och grät. Det är viktigt att vi gör det. Det är så jävla viktigt att vi se det här. Och det är ännu viktigare att vi gör något. Men vad kan vi göra? Ja, det är en jävligt bra fråga. För inte kan vi små människor stoppa Putin, stoppa IS, stoppa al-Assad, stoppa bomberna? Kanske inte. Kanske kan vi påverka mer än vad vi tror? Jag vet inte. Jag vet bara att vi måste säga ifrån. Vi måste säga att "vad i hela jävla helvetet håller ni på med när ni bombar spädbarn, gasar skolbarn, förstör sjukhus!?!?!". Jag vill bara skrika rakt ut. Jag vill bara krama alla barnen på bilden och skydda dem från allt ont. Som om jag kunde? Jag vet inte vad det är vi kan göra, men jag gör det jag kan komma på att göra, nämligen att säga ifrån och inte vända bort blicken. Att skicka en extra slant till hjälporganisationer. Att skicka ett mail till vår utrikesminister. Om någon har något annat förslag, snälla, kommentera. Jag vägrar låta det här fortsätta och låtsas som ingenting. Det är en skam för hela vår mänsklighet att det här sker än idag, det är en skam att vi inte gör något. Sätt ner foten. Gör det du kan. Och tacka ditt livs stjärna att du är född i ett land som (än så länge) är ett land i fred. <3 Länkar till hjälporganisationer: Vi gör vad vi kan Rädda Barnen UNHCR Läkare utan gränser Amnesty International
