För någon vecka sedan fick jag leka modell för en dag och det var, helt ärligt, mer jobb än jag hade kunnat föreställa mig! Man har ju hört om modeller som gnäller och att de är otacksamma med tanke på att de "bara" står framför kameran och sen cashar in en massa pengar. Men det var innan jag stått barfota och tunn sommarklänning i flera timmar en iskall dag utomhus i mars. Jag började morgonen med en timma i smink och hår - och det får man ju säga ändå är höjden av lyx. Att på jobbtid sitta och bli fixad och ompysslad med? Hej å hå så härligt. Sen var det tunn klänning på och ut i kylan. Där skulle vi duka upp till sommarfest och få till lite bilder som skulle andas sommar, värme och mys. Och det sjuka är att det ÄR verkligen det man känner när man ser slutbilderna sen. Då ser man ju inget av det bruna gräset i bakgrunden, mina blåfrusna fingrar eller alla täcjackor och mössor som fanns bakom kameran. Magi ändå! Nått sånt här blev det i kamera-linsen, sen jobbar man ju lite till i efterbearbetningen för att få till lite mer sol-glow. Fin dukning va? Syns det att det är Italien-tema? En och annan citron, haha. Mellan tagningarna fick jag mina 5 minuter med min allra bästa vän för dagen, nämligen... ...infravärmen! Ändå high spirit trots hackande tänder. Jag hade superskoj men det var flera gånger min omtanke gick till alla magra modeller som fotat swimwear-kollektioner utmed iskall havsvy. Fy fanken.
