Påsklovet är här och jag tror faktikst att jag behöver det mer än barnen. Senaste veckan har jag verligen blivit totalförbannad när alarmet ringt och väckt mig på morgonen. Ett tydligt tecken på att en behöver en sovmorgon mer än något. Så. Idag. Har. Jag. Sovit. Till. Jag. Vaknade. Vilket iofs inte var senare än 8:15 men så somnade jag typ 22:30 - alltså tänk om alla dagar kunde vara så!? DRÖM! Ingen har ännu riktigt förklarat för mig varför dagen måste börja 06:30 i vårt tidevarv? Men men, systemet osv. Hur som helst - skönt ska det bli med en hel vecka av sovmorgon och vi började lovet med att åka ner till älskade Blekinge för att besöka mina föräldrar och lämna över Chili som ska stanna på sitt favoritställe en hel vecka. Det bara spritte i benen på honom, så härligt att se. På kvällen tog vi promenad efter maten och Rocco gjorde en gräs-ängel. Sen lekte vi kull och det kändes nästan som sommarlov där på ängen när solen aldrig gick ner. På söndagen skulle vi åka vidare söderut men först njöt vi av vårsolen som gjorde att vi slapp både mössa och jacka, blommorna sköt ur jorden i gula och blå färger och tvätten hängde ute på linan. Det var en riktig sån andas-ut-dag. Helt underbart. Och Essie... ...bakade kakor till fikat som vi åt i solen samtidigt som Rocco körde charader och vi skulle gissa. Underhållande absolut men inte jättelätt att gissa då alla karaktärer kom från nya Minecraft-filmen och/eller Pokemon. Nu har vi åkt vidare till Italien - där både regnar det och är kallare än Blekinge. Tji fick vi! Hörs snart därifrån!
