Det är måndag och det är just nu mycket i min hjärna som pågår - många olika projekt som ska kluras ut och antingen tas till nästa steg eller slutföras och jag verkligen längtar tills åtminstone två av de projekten är helt färdiga för då kan jag landa i att jag gjort två saker jag aldrig gjort innan. Och det är det som gör att min hjärna snurrar runt så mycket. Gud, vilken rörig inledning på ett inlägg!? Sorry för det - ni fattar att hjärnan åker kors och tvärs, ber om ursäkt. Det här skulle ju handla om helgens bravader. Nu kör vi!Jag och barnen hade äran att vara inbjuden till premiären av filmen Lill-Zlatan och morbror raring så vi tog med kompis Maj och gick på bio! Vilken härlig känsla det var att få sitta i en tokfull biograf igen! Mer om filmen senare i veckan - men jag kan varmt rekommendera den!! Det känns som 100% jag att gå på biopremiär med helt okammade hår på barnen. Vi kom i alla fall ihåg att borsta tänderna, ändå huvudsaken kan jag känna. Men ja, skärpning kan behövas. Eller vad säger du mamma/mormor? I övrigt då! Jamen det har varit en väldigt lugn helg! Vi gjorde något så otroligt mysigt som jag verkligen vill rekommendera alla! Såhär: Simone skulle ha party med sina kill-kompisar från Italien - det var tre influgna och några sthlmsboende. Jag fick frågan om jag kunde fly fältet och ta in på hotell med barnen och det lät ju först härligt men sen kom jag på - är det inte tusen gånger härligare att sova över hos en kompis!? Sagt och gjort, vi flytta in hos Cajsa med familj över natten och det var så himla himla härligt. Ni vet, hur ofta sover man över hos vänner i vuxen ålder? Inte jätteofta - i alla fall inte jag. Men så mys. Laga mat ihop, dricka lite vin, sitta och snacka medans barnen leker tillsammans, vara med när livet pågår liksom. Avslappnat och urmys! Vädret har ju verkligen varit något utöver det vanliga och så himla härligt det är att barnen nu VILL vara ute och leka. Studsmatta är igång, hopprep har hoppats och helt plötsligt spontanknackas det på hos grannbarnen igen. Med våren kommer också skostöket i hallen - huller om buller står de och skvallrar om barn och vuxna som springer in och ut! På nattningen igår fick jag en krypande känsla av att jag måste njuta av det här nu - hur länge till kommer jag ha en fyraåring som kurar ihop sig tätt intill, lägger armarna runt halsen och borrar in sitt huvud i min nacke? Och när sömnen väl tagit honom ständigt har kvar en arm på mig för att säkerställa att jag är där. Antagligen inte så länge till? Så fin stund det är. Ha en fin start på veckan nu! Kram
