Ok, så det var hela tiden självklart att jag skulle sova i ett av rummen på ishotellet. Man fick välja. Jag må vara frusen för det mesta men feg DET är jag (eeehh oftast) inte. Utan tvekan packade jag väskan full av underställ, raggsockor och kashmirsets. Det här skulle bli häftigt. (Alla bilder tagna av otroliga Lisa Höök) Innan middag och allt annat kul så fick vi en rundvandring i det här magiska Frozen-landet av en av arkitekturerna och konstnärerna Arne Bergh (han har varit med i alla år - så he knows his ice om en säger så). Alla rummen är ritade och skapade av konstnärer från hela världen, bara det var spännande att gå runt och se hur de olika konstnärerna tänkt sig just deras frusna värld. Dags att kliva in i den här världen och det som slog en allra mest (förutom allt det vackra) var tystnaden, vilken kompakt tystnad som snö och is skapar. Det är så mäktigt. Vi provlåg naturligtvis en och annan säng - det hade nog varit liiiiite varmare om vi trängt ihop oss lika mycket på natten som vi gör på den här bilden.... Jag, Val, Emma och Niklas. En av de coola sakerna med ishotellet, tycker jag, är att varenda liten isbit är tagen från Torne älv som flyter precis bredvid hotellet. Man riktigt ser inledningsscenen i filmen Frozen framför sig när man tänker på det. Det finns också ett oerhört vackert kapell som är poppis att gifta sig i. En kan ju verkligen känna andakten därinne alltså. Så coolt. Mickis testar Game of Thrones-stolen, she owns it! Ok, men hur var det att faktiskt sova därinne då!? Jo, nu ska jag beskriva natten för er: lite nätt förkyld drog jag på mig två lager kläder, ett underställ, en cashmirbyxa och kashmirtröja ovanpå, jag tog dessutom ett par yllestrumpor och sen ett par raggisar ovan dem. På huvudet hade jag en baklava och min vanliga stickade tröja. För mig var detta perfekt - jag frös absolut INGENTING. Jag hade kashmirset härifrån och underställ härifrån. Sen hämtade jag ut min sovsäck och traskade ut i kylan. Jag och Valerie skulle dela rum och vi bäddade ner oss och släckte. Du kan kolla in bilder från vårt rum på min Instaprofil! Två saker kändes jobbiga. Dels var det jäkligt hårt underlag (eh, det är is Nina, vad trodde du?) och dels så kröp kylan från isen igenom renfällarna vi låg på. Skulle med andra ord inte skada med en fäll till eller annan typ av isolering. Dessa två faktorer gjorde att jag liksom inte kom ner i någon direkt djupsömn. Edita beskrev det bäst och jämförde det med en långflygning där man sover men ändå är medveten om allt och man vaknar vid minsta rörelse. Typ så. Å andra sidan hörde jag flera som sov som stockar, så det är säkert högst individuellt. I alla fall, jag lyckades somna ganska snabbt och vaknade en och halv timma senare och upptäckte att rummet var tomt. Jahapp, insåg jag. Nu har jag snarkat sådär som en 200 kilos skogsarbetande karl igen. Typiskt. Men oavsett så var jag tvungen att gå och kissa. Ok. Toppen. Det är ju inte som att man sätter sig runt hörnan med rumpan bar i 23 minusgrader. Man fick gå in i värmen och ljuset och då vaknade jag till ordentligt och fick sen ganska svårt att somna om. Det kan också bero på att jag på tillbakavägen råkade gå in i fel rum varpå en tyska skrek rakt ut - "IIIIIIH" och med min nyvakna hjärna tar det en stund att inse att jag är fel och säger efter en alldeles för lång stund "oj fel SORRRRRY" och knarrar vidare på isen. Väl i säng igen, ensam i det knäpptysta rummet dåsar jag till fram och tillbaka men vaknar varje gång jag måste byta läge på kroppen fram till att en trevlig herre kommer in och väcker mig med varm lingondricka klockan 07:30 på morgonen. "Gomorron, har du sovit gott?". Artig som man är svarar man "ooooh ja, så härligt" när man i själv verket vill kasta en sko på honom och säga "varför lämnade ni mig här ute i kylan hela natten för!!!". Men det gör man ju inte. Efter frukost och utvärdering är jag så otroligt glad att jag gjorde det. Det var inte skönt, det var inte min bästa sömn men HERREGUD - jag sov i ett hotell av IS!? Av IS!? Det är helt sjukt när man tänker på det. Så coolt. Snacka om att jag nu kan dra ett stort fett streck över en punkt på min bucketlist för livet och det känns faktiskt otroligt coolt! Nu pun intended. Meeeen, om jag någonsin kommer hit igen så sover jag nog på närliggande VANLIGA hotellet ändå...
