Så länge jag kan minnas har jag älskat giraffer. Jag tror det var kanske i fjärde klass när man skulle göra ett specialarbete om ett djur - då valde jag giraffen. Då visste jag kanske inte direkt varför djuret fascinerade mig så mycket. Nu ser jag mer likheter oss emellan. Båda är långa, långa ben, inte lika långa halsar. Mönstret kanske inte direkt går igen men vi är rätt lugna av oss, har inga automatiska fiender, är rätt snälla och drivs av att äta god mat, helst vegansk men vegetarisk funkar också. Kanske är det därför jag älskar den så mycket. Men om vi sätter alla likheter åt sidan så är det ju också ett HELT otroligt djur - alltså vem har designat denna skapelse? Det otroliga mönstret som inte är någon annan giraff likt, benen som gör att det blir krångligt för hen att dricka vatten och den långa, långa halsen som gör att den kommer åt de där godaste av nyskotten på träden. På vår sista dag i Nairobi fanns det lite tid över för att hinna åka in i Nationalparken och besöka de här mäktiga djuren som om vi människor inte skärper oss riskerar att försvinna från vår planet. Det kändes både konstigt och fantastiskt att kasta sig från hemska och uråldriga traditioner till dessa magiska skapelser. Nairobi är en häftig stad på det viset att den helt är omgiven av natur och parker med ett djurliv som vi bara läser om i böcker. Kanske är det också därför man kommit så långt med det här plasten - här i Kenya har man nämligen förbjudit plastpåsar, något som tidigare skräpade ner överallt men nu är helt borta. Istället finns det nedbrytbara påsar som helt enkelt komposteras. När får vi det hit till Sverige undrar jag? En annan sak som Kenya är före oss med är betalappen M-pesa, den startades här redan 2007 och i stort sett alla butiker accepterar att man betalar via app istället för med kontant eller kort och det används av alla - från stad till landsbygd, från rika och fattiga. Så himla smidigt. Känner att det är viktigt att nyansera bilden lite. I media och här i bloggen så är det ofta en negativ sida av hela den här kontinenten som speglas. Det är hemska traditioner, svält, krig, rasism, fattigdom och så vidare och det är självklart en stor del av livet här, mycket också på grund av att resten av omvärlden tjänar på att uttnyttja dessa länder för egen vinning. Men det finns också sidor där man här kommit längre än oss, vilket jag tycker är viktigt att berätta om. Jag, i någon form av safari-look, haha. Trötta ögon pga väckning 05:15 för att hinna ut innan solen steg upp, scarf runt halsen pga det blåste så in i bängen. Men annars - supernöjd. :) Urschäkta men har ni sett något sötare!?! En liten baby-rhino med sin stora mamma. I detta ögonblick längtades det hem till samtliga barn från vår safaribil kan jag säga. Mäktiga struts, så otroligt elegant! Så coolt att staden är så nära! Färgerna på denna safaritur var så mäktiga, så djupa och så föränderliga. Känner mig så tacksam för att jag fick följa med på den här viktiga resan och tack vare ER har så har vi tillsammans samlat in en hel del pengar för att stötta fler flickor som vill säga nej till könsstympning. Så jäkla grymt!!! Tack Läkarmissionen för allt jobb ni lägger ner och för att jag fick följa med och lära mig mer om så otroligt mycket olika saker. Om du vill stötta dessa flickor så swisha till 90 00 217 - varje krona räknas, kanske kan du avvara dagens kaffe latte? Märk betalningen med #varjeflicka (OBS: safarituren var självklart något vi stod för själva) Nu ska det bli underbart att åka hem till mina egna små hjärtan <3