Hej å hå! Nu är det måndag och vi är tillbaka efter en HEL vecka av total semester - så galet att jag glömt bort att man kan ha semester på det här viset? Både det att vara totalt bortkopplad från jobb men också resandet - pga klimathot och pandemi har jag liksom helt tappat intresset och suget efter resande och det är ju lite tråkigt om än välbehövligt för vår planet. Så det kändes faktiskt lite ovant att åka till en helt ny plats för första gången på flera år för att SEMESTRA. Wow liksom. Vi tog färjan från Livorno över till Sardinien och det tog ca 10 timmar (nattfärja) och när vi kom upp på däck på morgonen så slog värmen emot oss. Jisses. Det har varit en varm vecka. Puh. Men så vackert och det mest slående på Sardinien är vattnet som omger ön. Helt.... ....klart är det, som om det vore en pool. Helt galet. Jag njöt av morgondopp varje dag här vid "min" sten... ...hela ön är liksom sten vilket gör det både karg och charmig och påminner en del om både Gotland med raukar och om västkusten. Det här var också en semester då jag för första gången kände att det var okej att inte göra något särskilt alls. Vi upptäckte inte ön utan stannade där vi var, vi sökte inte efter de bästa restaurangerna/stränderna/turistmåstena - ni vet sånt man alltid kollar upp när man ska resa någonstans - utan vi bara var där vi var och lät dagarna mest passera med bad, mat, bokläsande och lek. Och det var väl exakt det vi som familj verkligen behövde. Att bara vara - tillsammans. Att bara vara - utan att ständigt bli påminda om livets skörhet. Här är vi på färjan när vi precis anländer till ön. Ni ska få höra mer om vår resa alldeles strax här i bloggen!
