Hej och hå så har vi varit i Rom igen - jag vet inte hur en ska någonsin vänja sig vid att ha så nära till en av världens mest otroliga städer? 4 timmar med tåg och så är man där. Sjukt. Sen att vi gick runt en hel dag i matchande skjortor helt ovetandes (förstår inte hur vi inte såg det själva?) är en annan sak. Vart man än vänder sig är det vackert - verkligen VART man än vänder sig. Här kan en ju också sitta och dricka ett glas vin och njuta av både Forum Romanum och Piazza Venezia på en gång. Alltså Viktor Emanuel-monumentet är en så otrolig byggnad - så ståtlig, så mäktig. Storhetsvansinne och senare även ett monument för fascismen absolut men svårt inte bli tagen av denna enorma skapelse. Vi gick in denna gång för första gången och ja, det var väl inte superintressant därinne med en utställning av flaggor som varit ute i strid och andra armé-saker. Men, igen, huset är skapligt det är det. Vi gick också förbi spanska trappan och jag kunde inte låta bli att gå in i den blommande skogen en stund. Förutom dessa höjdpunkter åt vi, åt och åt igen - det var väl det! Till nästa gång älskade stad - peace out!
